mittliiiv.blo.gg

Har ju helt glömt bort att berätta om Tottes veterinär besök.

Totte har ju nu i några månder haft ett sår på ena framtassen som inte velat läka, det är om inte sår sår utan mer som en tryck skada (vetrinärens ord). Såret var som tur var inte infekterat (vilket jag redan visste, har hållt koll), så nu har vi tagit bort all spån och ersatt det med fleece som han ska ha tills de läkt. Sen får han även äta metacam (?) som är smärtstillande. Sen ska vi hålla såret rent, så får vi hålla tummarna att det läker.

Veterinären var för en gångs skull super duktig, kanske inte expert på marsvin men hon brydde sig och frågade sina kollegor om hjälp när hon kände sig osäker.

Tog en lång och skön promenad med finaste Bilbo idag, nu ligger vi båda i soffan och vilar. Hade en kort skol dag idag så slutade 10.30.

Tog lite bilder under promenaden :

Ibland måste man försöka hålla tyst, och det är exakt det jag gör just nu. Jag vet vilka som bryr sig om mig och min familj, precis som att jag vet vilka som bara låtsas eller som visar det på helt fel sätt.

Jag har lagt för mycket energi på människor jag trodde var min familj, som jag trodde ville mig väl. Men nu är jag klar med det, behandla mig och min omgivning bra så gör jag likadant. I´M DONE!

När jag vaknade idag hade jag sån sjuk träningsvärk i hela kroppen, kunde knappt stå upp! Men trots min träningsvärk så har jag städat råttburen och marsvinsburen, bra jobbat tycker jag.
Efter allt städande hoppade jag ner i ett jätte varmt bad, det var så jäkla skönt!

Mitt The sims funkar igen så är typ beroende av det nu, men det var så länge sen jag spelade. Älskar att bygga hus, det är typ det bästa!

Nu ligger jag i sängen och ska se på serien " The O.C" som jag sett flera gånger innan, men har brist på idéer.

God natt på er!

Bada är så sjukt skönt

Alla som känner mig vet att jag är en ärlig person, jag säger det jag tycker (med en viss gräns). Vad är det för fel med att vara ärlig? Jag ser det som en positiv egenskap.
Hur folk kan få min ärlighet till elakhet förstår jag verkligen inte, något jag missförstått? I så fall upplys mig gärna.

Människor som inte kan ta min ärlighet behöver inte finnas i mitt liv. Jag tänker aldrig sluta vara ärlig precis som jag aldrig tänker tolerera lögner. Mer ärlighet och mindre lögner i världen!

Jag är då stolt över att jag vågar vara ärlig, jag är stolt att jag vågar stå för min åsikt och att jag inte har skräms för att ta konflikter. Att jag vågar ta konflikter menar jag nu inte att jag vill ha konflikter, menar att jag vet att min ärlighet kan skapa konflikter.
Ett drama fritt liv vore toppen!

Men nu har jag då börjat plocka bort folk ur mitt liv, jag orkar inte längre med dessa människor. Jag mår bättre utan dem, ärligt! ( detta kan göra några arga )

Jag vet att jag inte alltid är bäst på att uttrycka mig, att jag är klumpig ibland och för impulsiv med att säga saker. Ni som inte tror jag vet de, jag vet de! Men vad ska jag göra åt de? Jag har hett temperament, jag har försökt ändra mig utan gott resultat. Men jag lär mig, ha tålamod! Enligt mig så har jag faktiskt gjort framsteg, inte jätte stora kanske men framsteg.

Jag har dem bästa och finaste vännerna man kan ha, men ibland inser man att man inte hör ihop längre. Man inser att man växt ifrån, vill olika saker. Förhoppningsvis hittar man tillbaka till varandra, om inte är man inte menade för varandra. En paus ifrån varandra kan faktiskt vara något positivt.

Just nu i mitt liv har jag faktiskt tagit en paus ifrån en nära vän, eller snarare min vän insåg att hon inte ville ha mig i hennes liv längre. Något nytt för mig! Ärligt så vet jag inte hur man ska göra i en sån situation. men jag lär mig nog.

Men medan har jag min bästa vän som stöttar mig! Älskar dej Nicole, vet inte vad jag skulle göra utan dej.

Satt precis och kollade igenom bilder på datorn och insåg hur mycket jag verkligen saknar Charlie.
Jag saknar hans pussar och hans närvaro.
Saknar hans galler bitande som då störde mig nå jävulst och hans bus bitande.

Min älskade ängel, gud vad jag saknar dej!

Har nu länge suttit och funderat på namn åt alla mina blivande djur, både de jag tingat och de jag vet som ska födas. Men även åt framtida djur. Här kommer en lista : * Keila * Wintra * Indra * Fenja * Mindra * Dibella * Minella * Amelia * Altea (Althea) * Leja * Freja * Tuva * Disa. Lägg märke till att alla namn slutar på A .
Alla mina honor har av en slump slutat på A : Mira, Miranda, Vera, Luna, Isadora, Fiona och Athina. Det har inte alls varit meningen! Men nu fortsätter vi på de.

Det lutar åt att det vita marsvinet ska heta Disa, sen vill jag att den blivande råttan ska heta Minella eller Dibella. Har fastnat för dem namnen. Men kan hinna ändra mig 1 miljon gånger. Men just Disa känns rätt.

Kan tiden inte bara gå fortare?! hösten kommer bli en årstid full med bebisar här, så mysigt! Så ni som vill, bara att komma på bebis mys!

Totte får stå för bilden idag.

Hej på er!
Nu är det bestämt vilka marsvin som får flytta hit, och de blir dessa två lurvbollar!

Har fått de sista bilder på marsvinsbebisarna jag ska välja 2 av, nu är det nära.
Bilder kommer så fort jag fått bekräftelse att jag  tingat dessa två, vill inte gå ut med bilder innan.
Kan säga att dem alla är SUPER SÖTA! Har varit sjukt svårt att välja, men nu tror jag att jag är nöjd.

Det jag kan säga är att det är 2 flickor, rasen Lunkarya och dem ä brun/vita.
Nu måste jag bara komma på två passande namn... hmm svårt de här!
mitt krav på namnen är : 1. Lite ovanliga/unika (inga standard namn)
2.Lätta att säga
3. Passa två lurvbollar

Under tiden får ni en bild på Totte- i väntan på bebisarna jag tingat.

Nu är det nära tills jag tingar mina blivande två blivande marsvin! Väntar på att en till kull ska födas så väljer jag sen, alltid lika svårt att välja djur. Fick dem första bilderna idag, kan säga att jag vill ha allihopa! Borde vara olagligt att vara så söta som dem är.
Så fort jag tingat mina kommer bild, förhoppningsvis snart!

Det är också nära tills min bästa vän kommer hem från Skåne, hela 6 veckor sen hon for! Då blir det att göra veckorna som är kvar på sommarlovet FANTASTISKA, massa äventyr, skratt och sena kvällar! Till helgen som kommer ska vi ha en tjej helg då resten av familjen åker iväg på semester. Tror ni jag längtar!?

Nu ska jag pussa lite på råttorna och sen se lite på en serie innan jag ska sova. Tidig morgon då jobb väntas..

En bild på Athina jag tog igår, tösen min börjar bli stor! 6 månader har hon hunnit bli.

Saknar min bästa vän så sjukt mycket, 24:e får jag äntligen hålla om henne igen! nästan 6 veckor senare.

Bombar med bilder på min gummsa!
(läser du det här så hoppas jag du förlåter mig)

Att det känns som att det enda man gör är att kämpa, men vad kämpar man för?
Självklart kämpar man ju för att man inte vill mista sin vän, inte splittras.
Men varför kämpa emot det? Behöver man kämpa så är det fel, någonting är då fel!

Jag har känner så med en person, man vet inte vad man ska göra.

Ska man gå vidare eller fortsätta kämpa?
Ska man kämpa för personen man älskar men som man vet inte kommer ändras.
Eller ska man bara gå vidare och se om ödet vill att det ska vara vi?

Tanken att vara vän med personen är nästan lika hemsk som att vara utan personen, så valet är inte lätt.
En vänskap ska inte se ut såhär, en vänskap ska vara något bra!

En vän är den som alltid finns där, även om ni inte ser varandra. En vän är den som får dej att le när du hör dens namn, ett positivt leende. En vän skulle inte stå ut med tanken på att såra dej, och skulle göra allt för att få dej glad.

Just i detta ögonblick finns det en person som jag saknar så grymt mycket, vill ha henne här!

Älskar dej nu och för alltid! Du har varit en del av mitt liv så länge jag kan minnas, du är bäst!

17 år och mamma till 10 älskade individer!

Mina djur är mina barn, dem är mitt allt och lite till.
Utan dem skulle jag inte vara hel!

Jag skulle kunna döda för mina djur, skulle kunna offra allt för min familj.
Skulle kriga för alla som skulle göra det för mig!

Mina djur har fått mig att uppleva den största kärleken jag känt, fått mig att känna det största glädjen.
Kärleken är oändlig!

Vila i frid mina änglar, mamma glömmer er aldrig!

Turbo, Charlie, Mira, Miranda, Vera & Luna - Ni är alltid saknade!

 

Hej på er!
Har haft den bästa kvällen på länge, har världens finaste och bästa vänner! Kan inte annat än att känna mig lyckligt lottad. Alla har inte turen att möta fantastiska vänner som jag har gjort.

Sov hos två fina vänner inatt, skrattat så jag fått ont i magen, lättat hjärtat så att jag kan känna mig glad igen och det viktigaste! har känt mig"omtyckt" och att någon finns där och bryr sig. Kommer våldgästa er ofta så ni vet ;)
21 augusti är det 1 år sedan vi träffades, 1 år av tårar och skratt tillsammans med er. 1 år sedan ni visade vad äkta och bra vänskap är, och 1 år sedan jag träffade två personer som är lika knäpp som jag är!  Jag älskar er till månen och tillbaka mina knäppisar! Ni har gjort mig till en sån mycket bättre person, och jag har lärt mig så mycket!

Hur många nära vänner kan man ha? tycker i stort sett att alla mina vänner står mig jätte nära!

Har inte skrivit på ett par dagar, många av er vet nog redan varför. Men anledning till att det varit så tyst är tråkigt nog så att ett av mina högt älskade marsvin har tagit sitt sista andetag. Hela 6år hann han fylla!

Sorgen, Saknaden och Tomheten han lämnade efter sig är enorm, mitt hjärta är i tusen bitar. Allt känns så overkligt fortfarande, det är som en mardröm. En mardröm och man snart kommer vakna...

Alla vet att allt dör förr eller senare, ett kapitel i ens liv tar slut och ett nytt påbörjas. Men ibland känns döden så långt borta, som att den egentligen inte existerar, att man ska leva resten av livet ihop. Man kan inte se ett liv utan personen/djuret. Exakt så känner jag för Charlie, ett liv utan han var otänkbart. Han har alltid funnits där, alltid funnits med.
Men kanske finns det en mening med allt?
Jag har mist så många djur på bara några månader, riktig otur! Men jag börjar tro att allt har en mening. Kanske lämnade Luna och Mira sin plats för att jag skulle få träffa min helt underbara Fiona? Fiona är född dagen efter Luna dog, kanske en mening?

Kanske lämnade Charlie över sin plats för att jag ska få chansen att äga mitt dröm marsvin "Lunkarya"?

Just nu tar tomheten kål på mig, längtan efter nytt blod är enorm! Men som jag sagt till många, jag väntar på dem "rätta" djuren. Jag tänker tillåta mig sörja Charlie, jag tänker ha tålamod att vänta och inte göra något misstag eller jäkta. Dem rätta finns där ute och en dag hittar jag dem!

Hur kan en människa göra en så glad?

Egentligen borde jag nog känna mig mer nedstämd över allt som hänt, men mår faktiskt rätt Ok.
Jag vet att vissa säkert kommer ta illa upp nu, dem kommer försöka vända det jag skrivit till något dåligt.
Men om någon blir arg/ledsen så förstår jag verkligen inte varför.

Jag tänker inte sitta och deppa för de val du gjorde och för de val jag gjorde.
Jag fortsätter med mitt liv, välj om du också fortsätter med ditt eller om du stannar upp och deppar/klagar.
Jag tänker då leva livet och vara glad! Det är mitt val.

Sitter och skriver med en bästa vän, gud vilka härliga minnen som ploppar upp i huvudet på mig!
Älskar dej!
Utan dej är jag inte hel, utan dej kan jag inte le.
Hoppas du alltid kommer vara en del av mitt liv, om jag får välja så kommer du de!
Ett liv utan dej är otänkbart, du är en stor del av mej!

Jätte gammal bild, togs 2011.

Idag tog min store bror studenten! Grattis till han :) Sjukt duktig är han, önskar jag kunde fått en del av hans smarthet.

Idag har det varit en sån där dag då man verkligen har fått se vilka som verkligen bryr sig, vilka som tycker det man gör är viktig. Dem som vill se när man tar ett " hopp" in i framtiden och vuxen världen.
Får man säga att vissa av ens "nära" är idioter?! Och jag säger nära då dem inte alls är det nu, dem bevisade nå helt annat. Just nu har jag sån lust att skrika i era ansikten "DRA ÅT HELVETET". Men istället ler jag och spelar trevlig.
Vad är det med min familj och aldrig "sköta" sig en viktig dag? En av de viktigaste dagarna i livet, nä såklart ska någon förstöra den! Drama fri familj? Inte är den då här!

Är så less på all jävla skit, all jävla drama, all jävla bullshit! Ni kan fan gå å begrava er(!) Å ja, jag är arg nu! Fine om ni behandlar mig dåligt, eller gör mig något. Men gör fan inte nå mot min syskon, då kan ni få se en häxa som säger exakt vad jag tycker! Fuck you!!!

Ni vet vilka ni är!

Men bakom all den här jävla skiten så finns det de som betyder massor i mina ögon, min "andra del" av familjen.
Vad skulle vi gjort utan er? Jag älskar er, ni är bäst utan protest!

Alla har vi rätt att vara oss själva, men det betyder inte att jag är tvungen att fortsätta vara din vän...

Förändringar kan både vara bra och dåliga, vilka vi accepterar väljer vi själva. Jag kan älska det du gör, men också hata det. Vi får acceptera varandra, välja att stanna kvar eller gå. Det är ett val många är tvungna att ta i livet, ett val som faktiskt ingår i vänskap.

Bara för att vi varit vänner sen små, betyder det inte att vi måste vara vänner när vi växt upp....

Jag tror att vi är många som förlorat en vän/ner , det är en del av vänskap. Jag själv har "förlorat" ett par stycken, eller är det dem som förlorat mig? När man bör bryta vänskapen kan vara svår att veta, och det kan vara väldigt tufft. Tro mig, jag vet! Jag kämpar dagligen med att "komma över" vänner jag haft, man får helt enkelt ta en dag i taget. Bara för att du mist en vän, betyder det inte att du ska sitta och deppa. Det finns miljoner av andra där ute, ut och leta!

Jag är mig själv, är du det?

 

 Den senaste tiden har jag bara insett mer och mer hur "stor" jag blivit, det var ju nyss jag lekte med dockor! Idag sitter jag här, 17 år, går första året på gymnasiet och utbildar mig till konditor,  en av mina största hobbys! Jag har tre bästa kompisar och flera vänner, går i samma klass som två helt underbara och roliga personer vilket gör skolan okej att gå till! Utan dem skulle det vara dö tråkigt.
Jag har 6 stycken högt älskade djur, varav 4 av dem är helt mina! Dessutom har jag en femte råtta som föds om ett tag, som kommer med mer kärlek!
Jag har en familj där jag är älskad och vänner som stöttar. Även om familjen inte är hel och den säkert aldrig kommer läka, så överlever jag tack vare min älskade familj. 
 
Det är nästan skrämmande hur fort tiden gått, om mindre än ett år sitter jag här och är 18år (!). Innan jag ens hunnit blinka har jag gått ut skolan.