Sorg och längtan
Har inte skrivit på ett par dagar, många av er vet nog redan varför. Men anledning till att det varit så tyst är tråkigt nog så att ett av mina högt älskade marsvin har tagit sitt sista andetag. Hela 6år hann han fylla!
Sorgen, Saknaden och Tomheten han lämnade efter sig är enorm, mitt hjärta är i tusen bitar. Allt känns så overkligt fortfarande, det är som en mardröm. En mardröm och man snart kommer vakna...
Alla vet att allt dör förr eller senare, ett kapitel i ens liv tar slut och ett nytt påbörjas. Men ibland känns döden så långt borta, som att den egentligen inte existerar, att man ska leva resten av livet ihop. Man kan inte se ett liv utan personen/djuret. Exakt så känner jag för Charlie, ett liv utan han var otänkbart. Han har alltid funnits där, alltid funnits med.
Men kanske finns det en mening med allt?
Jag har mist så många djur på bara några månader, riktig otur! Men jag börjar tro att allt har en mening. Kanske lämnade Luna och Mira sin plats för att jag skulle få träffa min helt underbara Fiona? Fiona är född dagen efter Luna dog, kanske en mening?
Kanske lämnade Charlie över sin plats för att jag ska få chansen att äga mitt dröm marsvin "Lunkarya"?
Just nu tar tomheten kål på mig, längtan efter nytt blod är enorm! Men som jag sagt till många, jag väntar på dem "rätta" djuren. Jag tänker tillåta mig sörja Charlie, jag tänker ha tålamod att vänta och inte göra något misstag eller jäkta. Dem rätta finns där ute och en dag hittar jag dem!
Sorgen, Saknaden och Tomheten han lämnade efter sig är enorm, mitt hjärta är i tusen bitar. Allt känns så overkligt fortfarande, det är som en mardröm. En mardröm och man snart kommer vakna...
Alla vet att allt dör förr eller senare, ett kapitel i ens liv tar slut och ett nytt påbörjas. Men ibland känns döden så långt borta, som att den egentligen inte existerar, att man ska leva resten av livet ihop. Man kan inte se ett liv utan personen/djuret. Exakt så känner jag för Charlie, ett liv utan han var otänkbart. Han har alltid funnits där, alltid funnits med.
(Idag har första gången sedan hans död jag faktiskt kan kolla på bilder på han utan att falla i gråt)
Men kanske finns det en mening med allt?
Jag har mist så många djur på bara några månader, riktig otur! Men jag börjar tro att allt har en mening. Kanske lämnade Luna och Mira sin plats för att jag skulle få träffa min helt underbara Fiona? Fiona är född dagen efter Luna dog, kanske en mening?
Kanske lämnade Charlie över sin plats för att jag ska få chansen att äga mitt dröm marsvin "Lunkarya"?
Just nu tar tomheten kål på mig, längtan efter nytt blod är enorm! Men som jag sagt till många, jag väntar på dem "rätta" djuren. Jag tänker tillåta mig sörja Charlie, jag tänker ha tålamod att vänta och inte göra något misstag eller jäkta. Dem rätta finns där ute och en dag hittar jag dem!